All Posts

Varför är det så svårt att tala om organisatoriska problem i arbetslivet? Varför hamnar fokus så ofta på den som påtalar missförhållanden istället för på de strukturer som skapat dem? Och varför framstår vissa sätt att beskriva verkligheten som självklara medan andra uppfattas som överdrivna, olämpliga eller rent av provocerande? Den franske sociologen Pierre Bourdieu ger oss några intressanta verktyg för att förstå detta fenomen. Hans begrepp habitus och doxa hjälper oss att

Språket är aldrig neutralt. De ord vi använder för att beskriva problem på arbetsplatser påverkar inte bara hur vi förstår verkligheten utan också vilka lösningar som framstår som rimliga. Under de senaste decennierna har flera centrala begrepp i arbetslivet gradvis förändrats. Ord som kränkning, mobbning, särbehandling och arbetsmiljöansvar har inte försvunnit, men deras innebörd har i många sammanhang reducerats och förskjutits. Resultatet blir att organisatoriska problem i

I det privata näringslivet har vi under flera decennier vant oss vid att företag konkurrerar om kunder, marknadsandelar och uppmärksamhet. Varumärken byggs, kundupplevelser mäts och organisationer formas för att skapa värde i en konkurrensutsatt marknad. Mindre uppmärksammat är att samma logik under lång tid också har flyttat in i offentlig sektor. Kommuner marknadsför sig som attraktiva arbetsgivare. Regioner arbetar med platsvarumärken. Universitet konkurrerar om studenter.

En 23-årig kvinna fick nyligen lämna sitt sommarjobb i en underklädesbutik efter bara nio timmar. Enligt hennes egen berättelse ansågs hon inte vara “tillräckligt dominant” i mötet med kunderna. Bland annat kritiserades hon för att inte ha varit tillräckligt pådrivande när en äldre kund ville titta på en produkt innan hon provade den. Händelsen har fått stor spridning i sociala medier och väckt starka reaktioner. Det är lätt att avfärda historien som ett enskilt misslyckat le

Förra gången berättade jag om begreppet Glasburen. Jag följer här upp detta med att fråga: Vad gör det med oss att arbeta under sådana förhållanden? Många medarbetare beskriver idag samma känsla: att ständigt vara observerade. Inte nödvändigtvis av en chef i traditionell mening, utan av system, kunder, kollegor, statistik, sociala medier och organisationskulturer där allt ska dokumenteras, mätas och kommuniceras. Det är här Yannis Gabriels metafor glasburen blir särskilt träf

Vad är egentligen en organisation? Frågan kan låta enkel, men är i själva verket avgörande för att förstå dagens arbetsliv – inte minst inom offentlig sektor och socialt arbete. När problem uppstår i verksamheter riktas fokus ofta mot enskilda individer: chefer som fattat fel beslut, medarbetare som inte räckt till eller professioner som anses ineffektiva. Mer sällan riktas blicken mot själva organisationens logik. Men det är där många av vår tids arbetslivsproblem har sitt u

På många arbetsplatser talar man gärna om vikten av delaktighet, innovation och psykologisk trygghet. Samtidigt finns det erfarenheter och perspektiv som aldrig riktigt får genomslag – trots att de kan vara avgörande för verksamheten. Vissa personer blir lyssnade på direkt, medan andra behöver upprepa samma budskap gång på gång utan att tas på allvar. Här blir begreppet epistemisk orättvisa relevant. Den brittiska filosofen Miranda Fricker beskriver epistemisk orättvisa som s

Du har säkert hört om organisationspsykologer men kanske inte så ofta om organisationssociologer? Organisationspsykologer fokuserar främst på individer och hur de påverkar organisationer. Motivation, personlighet och gruppers dynamik brukar då vara i centrum. Man kan säga att organisationspsykologerna arbetar och forskar kring hur upplevelser, beteenden och konflikthantering etc. Eftersom detta är vårt vanliga fokus när vi pratar om organisationer kommer vi också främst att l

Jag har ganska länge funderat på hur vi använder språket och hur det formar förutsättningar i arbetslivet. Uttrycket utmaningar och hur det används är ett exempel som jag tänker fokusera på i detta inlägg. Utmaning som ord Enligt SAOL innebär utmaning en spännande uppgift. Det är också min tolkning av ordet och dess ursprungliga betydelse. Det kan vara en utmaning att öka vikterna på gymmet, att springa på bättre tid, att ta sig an ett nytt språk, bemästra ny teknik eller bör

I lärande organisationer råkar man sällan illa ut eftersom i den slags organisationer råder öppenhet för oliktänkande och att gå mot strömmen. Men dessvärre är det få sådana organisationer i relation till andra som är mer dysfunktionella. Det är där det går snabbt att råka illa ut. Att navigera i arbetslivet kan vara i det närmaste ogörligt, särskilt för dem som befinner sig i utsatta positioner. Idag ställs höga krav på att göra sig själv anställningsbar, att vara attraktiv,