inklusive9

Varför är det så svårt att tala om organisatoriska problem i arbetslivet? Varför hamnar fokus så ofta på den som påtalar missförhållanden istället för på de strukturer som skapat dem? Och varför framstår vissa sätt att beskriva verkligheten som självklara medan andra uppfattas som överdrivna, olämpliga eller rent av provocerande? Den franske sociologen Pierre Bourdieu ger oss några intressanta verktyg för att förstå detta fenomen. Hans begrepp habitus och doxa hjälper oss att synliggöra de...

Språket är aldrig neutralt. De ord vi använder för att beskriva problem på arbetsplatser påverkar inte bara hur vi förstår verkligheten utan också vilka lösningar som framstår som rimliga. Under de senaste decennierna har flera centrala begrepp i arbetslivet gradvis förändrats. Ord som kränkning, mobbning, särbehandling och arbetsmiljöansvar har inte försvunnit, men deras innebörd har i många sammanhang reducerats och förskjutits. Resultatet blir att organisatoriska problem individualiseras...

I det privata näringslivet har vi under flera decennier vant oss vid att företag konkurrerar om kunder, marknadsandelar och uppmärksamhet. Varumärken byggs, kundupplevelser mäts och organisationer formas för att skapa värde i en konkurrensutsatt marknad. Mindre uppmärksammat är att samma logik under lång tid också har flyttat in i offentlig sektor. Kommuner marknadsför sig som attraktiva arbetsgivare. Regioner arbetar med platsvarumärken. Universitet konkurrerar om studenter. Sjukhus mäter...