Min avhandlingsresa
Blogg om livet som doktorand, teori och tankar samt min forskning om kränkande särbehandling

Kan konflikthantering vara mätare av hållbart arbetsliv?

Just nu funderar jag mycket på konflikter. Dels för att forskningen är ganska överens om att kränkande särbehandling uppstår ofta i olösta konflikter och också därför att jag och Thomas Jordan börjat en podd om dilemma i arbetslivet. Jobbliv heter den. Du hittar länk till första avsnittet under fliken särbehandling.se. Jag har tänkt ganska mycket på hur det kommer sig att vi är så dåliga på att hantera konflikter. I teorin är vi i arbetslivet ganska överens om att konflikter är ofrånkomliga, kanske till och med nödvändiga för att det ska ske någon utveckling. Men i praktiken agerar de flesta med undvikande så fort en konflikt seglar upp. Jag menar då undvikande att reda ut det som uppstått. Däremot är många väldigt snabba med att söka bundsförvanter med andra än dem man råkat i luven på av en eller annan orsak. Så börjar rykten, tissel, tassel, spekulationer och rättfärdigande till varför man helt sonika bestämmer sig för att bryta kontakten hellre än att reda ut konflikten. Jag vet inte om det är typiskt svenskt men iallafall vet jag att det är vanligt förekommande i vårt arbetsliv. Jag ställer mig flera frågor utifrån detta. Vad är de som gör att teori (konflikter är ofrånkomliga) och praktik (jag tänker inte lägga energi på detta) kan samexistera utan att det problematiseras i högre utsträckning? Och vad är det som gör att relationer inte har större betydelse än att de kan offras för en konflikt? För det är det som blir konsekvensen. Konflikter handlar om att parterna har till synes oförenliga mål eller intresse i en given situation. Den eskalerar när hinder uppstår för att strävan efter att uppnå sina intressen/behov blockeras. Om vi ska lösa konflikter så behöver vi förstå varandras strävan. Ofta är det möjligt. Ofta kan vi sätta oss in i den andres situation om det finns en ömsesidig vilja till det. Konflikter behöver inte vara slutet på en relation. Jag skulle säga att den relation som inte överlever en konflikt är på sin höjd instrumentell. Instrumentella relationer innebär att personerna är utbytbara. I arbetslivet är mycket uppbyggt kring instrumentella relationer som ska på olika sätt matchas för att genomföra ett uppdrag. In med en ut med en annan så länge funktionen bibehålls. Det är stor skillnad på arbetsrelationer och vänskapsrelationer. Vänskap bygger på ömsesidig lojalitet och vilja att ha kvar relationen. Kärleksrelationer bygger på samma fundament. De flesta av oss är mycket bättre på att förvalta den slags relationer. Eftersom vi tycker om och vill vara i relation med dem vi bryr oss om. Sviker vi en vän så känns det. Vi får dåligt samvete. Vi försöker kompensera det och i bästa fall ber vi om förlåtelse. Och får det i regel. Försoning har en fundamental betydelse i våra liv. Vad är det som gör att vi inte tar med oss den erfarenheten i arbetslivet? Vad är det som gör att vi så lättvindigt kastar bort arbetskamrater, tittar åt ett annat håll när någon hamnar i utanförskap? Jag tror att de flesta skulle säga rädsla. Tyvärr tror jag inte det stämmer. Jag tror det handlar om engagemang. Blir det jobbigt så väljer vi bort. Frågan är hur hållbart arbetsliv vi får när alla ska kryssa runt alla konflikthärdar och hålla dem på armslängds avstånd. Jag tänker att det finns en stor utmaning för organisationer och ledare när det gäller konflikthantering. Och kanske är det inte avsaknad av konflikter som är en bra mätare på en fungerande relation utan hur vi tar itu med dem.

I morse frågade min tonåriga dotter hur många typer av människor jag träffat i mitt jobb genom åren både som terapeut och konsult. Hur många typer? Jag inser att det kanske är ett vanligt antagande, att tänka om människor i typer. Och jag tänker på hur det också skapar problem. Jag insåg också att det inte riktigt skulle räcka...

Sedan några veckor har jag bestämt mig för att ta semester. En intensiv termin har äntligen lagt sig till ro och avslutades med konferenspresentation i Turin. Det var i princip exakt ett år sedan första konferensen i Bordeaux. Lite mindre nerver. Lite mer substans. Processen har rört sig kan jag hur som helst säga vilket är svårt att få syn...

Teoretisering

26.05.2019

I fredags kom jag hem från internat i kursen Att teoretisera i samhällsvetenskap. Det är en befriande kurs. Teoretisera är helt enkelt processen där jag kommunicerar med mitt empiriska material. Eller med ett begrepp, skapar nya begrepp eller utvecklar en befintlig teori. Det handlar om upptäckandet av det jag ser på. Till internatet skulle vi ha...

I Universitetsläraren nr 3 2019 framkommer att mellan 2013 och 2017 var dubbelt så många män som kvinnor författare till vetenskapliga publikationer. Ett skäl till det, menar Karin Åmossa är att kvinnor befinner sig inom områden som saknar resurser till forskning. Och det är klart att om man slår ut antalet publikationer på alla områden så kommer...

Jag har börjat en mycket önskad kurs kring att skriva internationella artiklar. Den kursen hade jag velat gå först! Det blir en väldigt tydlig målbild med mycket stöd och inspiration. Jag som skriver monografi får ju inte precis någon lön på kort sikt och då inte heller något "körkort" så att säga. Det är långt och snårigt att skriva monografi...

Temat var välfärd för framtiden på årets Forte konferens. Ett tema var inkluderande arbetsmarknad med hållbar kompetensförsörjning. Att inkludering och hållbarhet står högt på agendan för forskningen är solklart. Det efterfrågas forskning som kan ge svar på hur detta blir möjligt. Och att det efterfrågas beror på att motsatsen råder. Framförallt...

Mässförberedelserna var i full gång när jag kom dit för att lämna min poster. Det ska bli intressant att ta del av alla aktuella projekt. Vi är 3 doktorander från socialt arbete i Malmö som ska vara med. Temat är välfärd för framtiden. Taxiresan fick mig att fundera lite på vart vi är på väg. Taxin var förbeställd av bolaget...

Inom organisationsforskning finns ett fält som intresserar sig för tystnad och Voice i organisationer. Det är ett brett fält. Voice innebär att påtala erfarenheter av att bli illa bemötta, eller påtala risker eller problem i verksamheten. En hel del forskning har ägnats åt fallstudier i samband med olika haverier eller katastrofer då det visat sig...

Jag återkommer till CTA konferensen och denna gång till ett bidrag som jag fann väldigt intressant. Jonas Axelsson på Karlstad Universitet berättade att han och några kollegor ägnat tio år till att toretisera kring begreppet lojalitet. Axelsson menar att lojalitet i hög grad är relevant att tänka kring och problematisera i det komplexa arbetslivet...

På en föreläsning jag hade skulle jag försöka mig på konststycket att förklara vad fenomenologi är. Jag tyckte att jag kunde göra detta genom att låta studenterna diskutera skillnaderna mellan ett vitkålshuvud, en taklök och en bladknopp. Det blev först mycket tyst. Instruktionen eller frågan jag ställde var; Hur vet du vad som är vad och inte nåt...