NPM i människobehandlande organisationer

24.09.2018

Den här terminen har börjat med att framförallt 2 begrepp gör sig gällande i de kurser, seminarier och diskussioner som jag tar del i. Det är NPM, dvs New Public Management och EBP, Evidensbaserad Praktik. Och de hänger ihop. Det finns också en skepticism inom teori och forskning kring detta. På goda grunder anser jag. Johansson, Dellgran och Höjer skriver något intressant i Människobehandlande organisationer - Villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete, angående skillnader mellan hur olika länder förhållit sig till införandet av NPM i offentlig sektor. Man kan annars anta att det på något sätt har blivit en naturlig ordning inom organisationer att helt enkelt anpassa sig till en ny kostym, skräddad av globaliseringen. Men så är inte fallet. Offentlig sektor är inte reglerad i lagen avseende hur organiserandet ska vara i offentlig verksamhet, vilket är fallet i ett antal andra länder. Istället har fältet varit öppet för att successivt smyga in liberal marknadsstyrning i denna sektor. Det har inte föregåtts av öppna, politiska debatter eller transparenta beslutsvägar när man börjat med köp och sälj organisationer, lean-procedurer eller marknadslogikens konsekvenser för tredje part. Istället, säger Johansson, Dellgran och Höjer att införandet av NPM har kunnat ske utanför den politiska debatten. Och detta tänker jag är svaret på hur det kommer sig att i princip inte finns en diskussion inom dessa organisationer kring vad det är som hänt i samband med de stora organisationsförändringar som blivit följden av detta och att man plötsligt fokuserar, inte så mycket på verksamheters specialisering utan hur alla verksamheter kan bli mer kostnadseffektiva. Vi behöver inte ha särskilt stor fantasi för att inse att detta kan innebära stora konsekvenser för mig som medborgare när jag som patient, klient, brukare behöver något från det offentliga. Och eftersom implementeringen av NPM och EBP (som är en del av NPM) har smugit sig in i välfärden utanför den politiska scenen så har det inte heller varit möjligt för medborgarna att ta del av debatten som sker inom akademin till exempel. NPM är ett relativt okänt begrepp på gruppboendet, skolan eller BVC.

Jag tänker därför att det är viktigt att granska villkoren för offentlig sektor som de ser ut idag och det är hög tid att tala högt om detta. Vad har då förändrats i samband med detta och var kommer begreppet ifrån?

Begreppet New Public Management myntades av förvaltningsforskare Christoffer Hood, i början av 1990 -talet som ett led i att hävda att det inte är någon skillnad på att styra offentlig sektor och vilket företag som helst. Han menade istället att all förvaltning bättre styrs utifrån samma styr- och ledningssystem som affärsdrivande företag utifrån 7 element:

1. Självstyrande ansvarsenheter ersätter helhetstänkande inom förvaltningen.

2. Införande av marknadslogik mellan olika aktörer ersätter budgettilldelning.

3. Införandet av marknadskoncept med fokus på effektivitet och lönsamhet ersätter förvaltningsprinciper grundade i lagstiftning.

4. Disciplin och sparsamhet ersätter tidigare normer om politiskt fastställda nivåer av kvalitet och service.

5. Personligt ansvar och handlingsfrihet ersätter tjänstemannaansvar och förvaltningsövergripande ansvar.

6. EBP standardiserade mätinstrument och effektivitetsmätning ersätter professionens kvalitetsbedömningar.

7. Resultatstyrning ersätter regel och procedurstyrning.

( Johansson, Dellgran & Höjer, 2016)

Vem kommer i kläm av detta? Hur påverkar det arbetsmiljön för de som arbetar inom denna typ av organisation utan att kanske ens känna till dessa fundamentala förändringar?

Och vad händer med medicinskt ansvar, rättssäkerhet och möjlighet att politiskt påverka offentlig sektor när det inte finns någon juridisk reglering av hur förvaltning ska organiseras? Det är hög tid att börja föra upp detta i ljuset och ut på gator och torg in i samhällsdebatten på alla nivåer. Är detta en bild av den internationellt hyllade Svenska modellen?