Inför Forte Talks

25.03.2019

Mässförberedelserna var i full gång när jag kom dit för att lämna min poster. Det ska bli intressant att ta del av alla aktuella projekt. Vi är 3 doktorander från socialt arbete i Malmö som ska vara med. Temat är välfärd för framtiden. Taxiresan fick mig att fundera lite på vart vi är på väg. Taxin var förbeställd av bolaget som har avtal med universistets researrangör. När vi kom fram visade sig att det var fel adress. Det var inte hotellets adress. Taxichaffören försökte först bli av med mig genom att peka in bland byggnaderna och säga att det låg " nog" där inne. Nej, det tror jag inte , sa jag och visade bokningsbekräftelsen till hotellet. Han ryckte då på axlarna och sa att det är inte här. Nej, det kunde jag också se. Han pekade på displayen i taxin och sa att han kört dit taxin var beställd och när jag ringde researrangören så ringde han sitt bolag. De kom fram till att om jag inte var beredd att betala för att åka ytterligare ca 20 minuter, cash, så fick jag gå ur bilen. Jag trodde inte mina öron." Gå ur bilen" sa mannen. "Det står att resan ska hit och nu är vi här". Jag fick gå ur bilen. Det är avtalen, tänker jag. Vi lever i avtalsklausuler där kunderna väljer det lägsta anbudet och leverantören minsta möjliga ansträngning. Om det är taxi, flyg eller hemsjukvård har inte så stor betydelse. Längre. Effektivitetsrationalitet och pressade priser gör att vi som brukare, klienter, kunder eller patienter blir besvärliga när vi ställer krav. Eller ens har rimliga förväntningar på hur vi blir behandlade. Tågen är överfulla. Med eller utan fungerande dass. Med eller utan tillgång till vatten. I morse hade en ledning gått av så tåget till Göteborg gick bara till Kungsbacka. Där väntade buss. Jag missade självklart anslutningståget till Stockholm. Men eftersom det inte är samma bolag som kör mellan Malmö - Göteborg som Göteborg - Stockholm så gick inte tåget att omboka... Nu är det ju inte hela världen att bli strandad på tjänsteresa. Men det är hela världen när vi inte längre kan lita på att välfärdssystemet bär. När människor inte längre ser en anledning till att göra så gott man kan blir det kallt. Det ska bli intressant att ta del av mässan för det är verkligen angeläget att se hur spnaningarna i välfärden går.