IAWBH - konferens till våren

01.12.2017

Första anmälan till deltagande i mobbningskonferens och då i Frankrike. I juni håller International Conference on Bullying and Harassment sin 11.e konferens och denna gång blir det i Bordeaux. Om mitt bidrag kommer med är förstås fortfarande osäkert men eventuellt kommer jag då att tillsammans med en kollega att åka ner och delta. Årets konferens kommer att röra sig kring hur begreppet mobbning vidgas och överlappningar med andra begrepp och beteende som leder till skada och lidande i arbetslivet. Detta till följd av att flera länder lagstiftat kring mobbning i arbetsmiljön. För min del är detta tema väldigt passande eftersom min studie kommer att röra sig kring fenomenet ostrasism som en form av mobbning där fokus ligger på ignorering, avvisande och social exkludering. Detta fenomen har senare år blivit uppmärksammat inom socialpsykologin då det finns en tydlig relation till social pain som också är ett nytt viktigt forskningsområde. Eftersom jag också är språkligt intresserad är begreppsresonemang också intressant. Hur vi benämner fenomen och förstår dem i relation till andra, särdrag, dubbeltydigheter, tolkningar och praxis. Att definitioner vidgas och breddas i samband med institutionella förändringar, som t ex lagstiftningen, gör också att fenomenen så som de tar sig uttryck i våra erfarenheter, blir gestaltade istället för att enbart vara rationale. Lagstiftningen har ju till syfte att hindra skada och då blir det också intressant att se vilken typ av riskbeteende som kanske tidigare förbisetts. Det hjälper oss att rikta blicken, inte bara på sådant vi redan vet utan också nya perspektiv och samband gör sig gällande. För min del skulle jag gärna åka på konferensen utan att prata om min egen studie, men det är inte så det går till. Det kommer att vara mycket intressanta föreläsningar. 

I övrigt pågår etik-kursen för fullt. 2 avhandlingar ska väljas ut att ta utgångspunkt i för vår examinationsuppgift. En av de jag valt, är en väldigt intressant avhandling om ingångar och utgångar till och ur Jehovas vittne. Det är Pernilla Liedgren Dobronravoffs studie: Att bli, att vara och ha varit. Hon har i denna studie fått inblick i en i övrigt mycket stängd organisation. Det är fascinerande läsning. Utöver etiken. Och det som framgår tydligt är att det starkaste skälet till att avhopp är så svårt är just detta med ostracismbeteende och social exkludering. (Nu är ju inte detta något som Liedgren Dobronavoff fokuserat på, utan mina egna reflektioner.) Behovet att höra till, att ha ett givet sammanhang, att vara någon som räknas i andras medvetande är en så stark drivkraft att det mer eller mindre legitimerar vilka normer som helst, bara inte banden bryts med nära och kära. Jag kan varmt rekommendera läsning av denna skildring som bland annat baserar sig på textanalys av en dagbok.