Att publicera vetenskapliga artiklar

22.04.2019

Jag har börjat en mycket önskad kurs kring att skriva internationella artiklar. Den kursen hade jag velat gå först! Det blir en väldigt tydlig målbild med mycket stöd och inspiration. Jag som skriver monografi får ju inte precis någon lön på kort sikt och då inte heller något "körkort" så att säga. Det är långt och snårigt att skriva monografi och det är inte akademiskt meriterande i första skedet heller. Det gäller helt enkelt att skriva artiklar också. Så detta blir en bra träning inom trygga ramar. Första workshopen var på Linnéuniversitetet med 2 redaktörer för en internationell tidskrift som bjöd på väldigt bra råd och god anda. Väldigt intressant. Vi gick igenom 6 utvalda artiklar och skulle diskutera styrkor och svagheter med dem. Urvalet hade gjorts för att visa olika typer av artiklar, snarare än rangordning kvalitetsmässigt. Och alla var självklart granskade och publicerade. De olika artiklarna var en klassisk empirisk artikel baserad på kvantitativ studie. En annan självklar variant var en reviewartikel. Sedan en teoretisk begreppsanalys, helt utan empiri. En riktad litteraturfördjupning (scope) som troligen var en del av en avhandling. En annan artikel utvecklade en teoretisk modell genom hypotestestning. Ytterligare en artikel i essäformat utforskande ett outforskat område. Det uppmuntrades till att göra begreppsanalyser i högre utsträckning än vad som görs så länge det har relevans. Dessvärre är många artiklar ett mish-mash av olika saker och har "inte bestämt sig" för vad de vill belysa fick vi veta. Det gäller att skriva om en sak i taget. Det betydde dock inte att en hel avhandling är "en sak". Konsten är att hitta rätt vinklar. Det var också ett genomgående råd till oss ivriga monografi-skribenter att börja med en artikel om helheten och sedan fördjupa valda delar av resultatet i egna artiklar. Detta är knepigt innan den så att säga är klar tycker jag. Däremot fick vi en uppsjö med uppslag på artiklar som kan skrivas "på vägen". Det skrivs för lite metodologiska artiklar tydligen. Oftast ägnas metodavnsnitten i artiklar enbart några rader om själva datainsamlingen men sällan något alls om analysfasen och hur den görs. Detta är ett problem i både kvantitativ och kvalitativ forskning i samhällsvetenskap fick vi till oss. Det behövs mer metodologiska bidrag särskilt med betoning på etik. Sedan är det också ofta så att vi har bifynd som ofta gallras bort från avhandlingens fokus. Det går inte att ta in hur mycket som helst i en avhandling. Men det hindrar inte att skriva artiklar om det som framkommit eller givit upphov till en hypotes. Att skriva om djupgående litteraturstudier görs inte så ofta inom ett specifikt ämne. Reviewartiklarna samlar ihop the top of the art generellt ofta och det görs inte oftast i syfte att undersöka någon särskild problemställning kanske med tvärvetenskapligt perspektiv. Det finns helt enkelt väldigt mycket att skriva om. Jag tar med mig ett antal mycket tänkvärda råd från denna inledning på kursen;

- Utse ett supportteam som kan stötta och inspirera på vägen och sedan 1 kritiker som läser kritiskt.

- Ge inte upp! Förr eller senare så blir det resultat.

- Tänk noga igenom vem som får läsa dina texter. Det stjäls mycket tankegods inom akademin.

- Publicering har i princip 3 kriterier; Relevans, originalitet och stringens. Det första behöver man kunskap för att kunna ringa in. Det tredje går att träna upp men det andra kräver kreativitet och tankekraft och går inte att lära sig. Därav föregående punkt.

- Planera dina artiklar i relation till tidskriften du väljer


Fortsättning följer på den akademiska skrivarskolan!